Bara lite funderingar om tomten, och varför alla ljuger.


Det är med jultomten, eller tomten, som han också kallas, vad är det med det egentligen?
Alltså, vem var det egentligen som "uppfann" jultomten? Vem var det som kom på att på julafton då, DÅ ska det komma en tjock och skäggig gubbe med en röd luva hem till alla. Jag googlade de och tydligen har det nått med religion att göra, orkade inte riktigt läsa allt men nått sånt vart det iallafall.

Men liksom hur kan man gå från "hej jag är en religiös liten gubbe, och ganska känd inom de religiöst troende" till "hej jag är en tjock, behårad röd och vit gubbe som ger alla snälla barn presenter"..?
Varför säger man ens till sina barn att denne tomte kommer komma med julklappar på julafton, om man vet (ALLA VET) att han faktiskt inte finns på riktigt? Är det någon som någon gång sett han klättra ner för skorstenen och lämna massa klappar? För jag tror inte det.

Jag trodde själv på tomten när jag var liten, men varför? Jag hade ju aldrig sett han? Det var ju bara för att mamma sa att han fanns, och sen "poff" så fanns det massa julklappar under granen, bara sådär. Som barn visste man ju inte bättre. Sen fatta jag ju att det faktiskt va mamma som la dom där.

Föräldrar försöker ju lära sina barn att det inte är bra att ljuga, och sedan så ljuger dom för sina älskade små barn under hela deras uppväxt? Och sedan när barnen får reda på det så blir dom ledsna, och arga och antagligen riktigt sura för att dom personerna som lär dom att ljuga är fel, om man ljuger så får man en svart tunga, eller så ramlar den ut, och sen så har dom själva ljugit hela ens liv?

Hur knäppt egentligen?

Det är ju lite som att lära dom att det är okej att bryta sej in i någon annans hus också, för jag antar att tomten inte fått någon nyckel av alla i hela världen in till deras hem. Det måste ju vara därför han går genom skorstenen, och inte genom dörren. Och det är nog därför han åker på sin kälke med sina flygande renar, så att polisen inte ska ta han, liksom.

Och har ni tänkt på de barn som inte har det så bra, som vars föräldrar kanske inte är så "närvarande", när de får reda på den här magiske underbara snälla tomten, som kommer komma med julklappar på julafton. Sedan när det vaknar där på julaftons morgon, springer fram till granen (om de ens har nån..) och ser att det är tomt. Inga julklappar till lille Bert i år, fast han har vart så snäll, och hjälp till att passa lillebror för att mamma inte orkat. Tänk hur dåligt lille Bert måste må då.

Mitt tips är istället att inte ljuga, vara ärlig.. Jag fattar ju varför de ljuger, men ändå liksom.

NEJ MEN, nu har jag vart nog negativ, GOD JUL ALLA!